söndag 28 juni 2009

deckare, feelgood och politik


Av bara farten klämde jag i mig den senaste Anna Jansson-deckaren också: Först när givaren är död. Den var riktigt riktigt bra och välskriven och jag håller fast vid vad jag sagt tidigare att hennes böcker bara blir bättre och bättre. De första var helt ok, men litterärt sett inte mycket att hänga i julgranen om jag ska vara krass, men de senaste är riktigt bra. Det finns ett annat djup och en klarare skärpa i berättandet. Handlingarna är genomtänkta och karaktärerna inga lustiga figurer utan liv och blod - om man nu kan tala om "levande karaktärer" - det är ju romaner det handlar om slutänden... Nåväl. Pga en ofrivillig sjukdag mitt i värsta avslutningsstressen inför semestern läste jag klart både Jansson-deckaren och Väninnan av Eva Franchell som jag påbörjade för någon månad sedan men aldrig hade tid att läsa klart eftersom det blev kö på den. Väninnan i detta fallet är Anna Lindh, och Franchell skriver om världspolitik, UD, statsministern och livet i maktens korridorer, både i det stora och det lilla. Att Franchell i grund och botten är journalist är det ingen större tvekan om. Det är intressant och aldrig snaskigt.

Eftersom jag varit så duktig och läst ut två böcker och dessutom lämnat tillbaka dem tillät jag mig själv att ta hem två nya kandidater för sommarens läsning: Nessers Berättelse om herr Roos som jag liksom sparat lite på eftersom det är den sista i Barbarotti-serien. Dels eftersom jag blev inspirerad av Väninnan och dels för att jag väl måste erkänna att jag är en liten sucker för politikerbiografier så lånade jag även Pär Nuders biografi Stolt men inte nöjd. Knastertorrt? Tja, kanske, men man kan ju bli överraskad... Lars Danielssons I skuggan av makten var ju bra, intressant så varför skulle inte Nuder kunna göra om bedriften?

Innan jag ger mig på någon av ovanstående fynd måste jag dock läsa klart Kajsa Ingemarssons Bara vanligt vatten, som visst är lite för romantisk, lite för genomskinlig i handlingen kanske, lite för förutsägbar och lite för pladdrig ibland, men helt underbar läsning på en soldyna på bryggan när vattnet kluckar och solen gör sköna små nya fräknar på huden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!