Måste erkänna att jag lade beslag på Läckbergs nya Tyskungen i eftermiddags när jag åkte från jobbet, trots att jag inte stod först i kön. Till mitt försvar måste jag säga att det var några minuter innan stängning och att den inte var iordninggjord, än mindre skulle vi hinna skicka ut något reservationsmeddelande. Jag anser att denna bok gör mycket större nytta hemma hos mig i helgen än vad den gör på ett tyst och trist kontor på biblioteket, eller hur?
Camilla Läckberg har förresten en ganska trevlig blogg. Dessutom håller hon trevliga föredrag. Jag var och lyssnade på henne i Hjalmar Bergman-salen i Örebro förra våren. Sympatisk människa som erkände att hon tittade på Hem till gården på dagarna. Känns skönt att jag inte är den enda människan som följer denna fantastiska serie...

Bästa pris hittar man här. Finns boken på Lekebergs bibliotek? Finns boken på Örebro Stadsbibliotek?

Skum bok

Nu har jag precis läst klart Skumtimmen av Johan Theorin. Den var helt okej, men hade nog mått bra av lite mer redigering. Själva storyn var spännande så att det räckte till, men språkligt var det lite för mycket avvikare och lite för tunt. Helt ok, men ingen fantastisk läsupplevelse direkt.

Kolla bästa priset här. Finns boken på Lekebergs bibliotek?
Finns boken på Örebro stadsbibliotek?

Folk älskar det simpla

Folk älskar det simpla
Ranelids senaste krönika i Dagens Arbete ger mig ännu mindre lust att någonsin läsa något av honom. På hur för stort allvar kan en författare ta sig själv egentligen? Folk må älska det simpla - men hur många älskar en kultursnobb?

Äntligen!!!

Nu äntligen är jag klar med Orwell. Jag har varvat med annat, så det har tagit ett tag. Jag trodde ju att jag läst den tidigare, men har insett under resans gång att jag nog blandat ihop den med Boyes Kallocain. Trots allt påminner de (väl?) en del om varandra, så det är kanske inte så konstigt. Måste nog ta och läsa den också... Så många böcker - så lite tid...

Förutom Viggos nuvarande favorit Vägarbete pågår (hemskt trist att läsa om schaktmaskiner, väghyvlar och dumprar) och massa andra barnböcker har jag precis börjat med Skumtimmen av Johan Theorin. Det är en lovande lagom ryslig historia so far, men jag tycker det är lite jobbigt att läsa om försvunna barn.

Nerikes Allehanda - Nyheter från Örebro län

Nerikes Allehanda - Nyheter från Örebro län
Nu finns min recension av Karin Fossums Brott i NA:s recensionsarkiv.

Aftonbladet: Maria Gripe död

Aftonbladet: Maria Gripe död

Intressant tyska

Jag kämpar vidare med Orwell och varvar med lite annat emellanåt. Nu senast läste jag en intressant tysk roman: Honeckers kanderade äpple av författaren Claudia Rusch. I min bekantskapskrets är jag ganska ensam om att tycka att tyska är ett vackert språk, men jag står fast envist fast vid det. Sedan min aupairtid i en liten by (Hörnerkirchen) utanför Hamburg gillar jag att läsa om Tyskland, både i roman- och faktaform. Denna bok var extra intressant eftersom det handlande om återföreningen mellan Öst- och Västtyskland ur en ung kvinnas perskpektiv. Hon skriver ingående om sin uppväxt i en familj med en samhällskritisk mamma som umgicks med dissidenter och hade Stasi i hälarna mest hela tiden.

Det här är en bok som behövs för att öka förståelsen mellan "ossies" och "wessies" för vägen mot ett helt enat Tyskland är fortfarande lång...

Monster

Måste bara slå ett slag för två fantastiska barnböcker. I alla fall tycker både jag och barnen om dem: Nej! Sa lilla monster och Stora monster gråter inte av Kalle Güettler. Bra bilder, bra språk, bra ämnen framförda på ett allt igenom bra sätt. Givande för både stora och små.