Marilyn French

890702 står det i mitt exemplar av Marilyn Frenchs Kvinnorummet. Följt av mitt namn, adress och telefonnummer prydligt präntat på insidan av pärmen. I april (900405) året efter har jag tydligen köpt och läst Sin mors dotter. Likadant här noggrant märkt med förnamn och efternamn. Jag har ett minne av att jag till och med gjorde understrykningar i texten eftersom jag tyckte att det var så mycket bra som stod, men idag när jag bläddrar i böckerna hittar jag inget. Antagligen minns jag galet eller också har markeringarna på sidorna bleknat. Eller också var det någon annan bok jag läste och tyckte så oerhört bra om att jag var tvungen att lämna spår. 1989 var jag 17 år och gick på gymnasiet och tyckte nog att jag hade hyfsat koll på läget. Tjugo år senare inser jag att man nog aldrig får fullständigt grepp om tillvaron och att den verkligen inte är lika svart eller vit som man är övertygad om i sjuttonårsåldern. Nästan så att man drar lite på munnen åt det. Lika mycket som jag log när jag läste gamla dagböcker från tiden när 1980-tal blev 90-tal och som jag hittade i en kartong i källaren när jag flyttade.

I DN läser jag om French som dog i veckan som gick, och sedan tittar jag på Ulrika Kärnborg på webb-tv. Likaså Nina Björk skriver om French och om sin egen läsning av Kvinnorummet: "Själv läste jag den när jag var så ung att jag knappt kunde kallas kvinna och än mindre veta något om en instängd hemmafrutillvaro.
Ändå visste jag att jag hade nåtts av ett viktigt budskap om orättvisor och framtida hot, mot mig, mot alla kvinnor..." Just precis, vill jag instämma!

Ulrika Milles har i dagens pappers-DN skrivit en bokkrönika om Marilyn French som jag tyvärr trots idogt letadande inte hittar på webb-DN. Hon skriver bland annat: "Det var lätt att identifiera sig med Marilyn Frenchs kvinnor som tonåring, de skulle bryta upp och skapa nytt, se varandra istället för män, sluta behaga! uppmanar de, de visste hur skakigt det var." Kanske är det just så. Helt enkelt.

Även Nina Lekander i Expressen minns Marilyn French och både det personliga och politiska hon skrev om i sina skönlitterära verk, men vill även lyfta fram böcker som Bortom makten. Om kvinnor, män och moral.