Att vara en vanlig låntagare...

Jag tycker det är så roligt att gå på biblioteket och vara en vanlig låntagare. Eftersom biblioteket jag nyss börjat jobba på är under uppbyggnad så lånar jag som en helt vanlig låntagare på Stadsbiblioteket i Örebro. Förutom att jag inte kan låta bli att ställa rätt böcker som står fel i hyllan beter jag mig nog som en ganska normal vanlig låntagare, men när maken ringde mig igår när jag stod vi utlåningsautomaten hade jag tydligen svarat på frågan vad jag gjorde att jag : "... håller på att låna ut böcker", vilket fick honom att tro att jag utan hans vetskap börjat extraknäcka som helgjobbare i disken på stadsbibblan. Det har jag inte. Jag LÅNADE böcker till mig själv - men i och för sig skulle man ju kunna säga att jag lånade ut böckerna också eftersom jag självservade mig.

Dottern dök ner i en bilderbokslåda full med Pettson, Pippi och andra spännande böcker och blev arg på sånt sätt som bara en treåring kan bli när jag sa att vi inte kunde låna de böckerna. Det var nämligen bilderböcker på turkiska, arabiska, persiska, finska och diverse andra språk som jag inte behärskar som hon fattat tycke för, men hur förklarar man för en treåring att jag inte kan läsa dem när hon inte förstår skillnaden mellan finska och svenska? Bilderna ser ju likadana ut. Mycket mysko tyckte hon, men gav som tur med sig efter ett tag.

Bilderna lånade här.