Nu har jag läst klart Gröndahls (orkar inte försöka skriva ett danskt ö, sorry) Tystnad i Oktober och av alla de andra av Gröndahls böcker jag läst var nog denna den mest dystra. Jag gillar hans vemod, hans melankoli och den sorgsenhet som på något sätt ligger över all text, men jag känner att jag nog måste smälta den här boken ett tag innan jag bestämmer mig för om jag tyckte det blev too much eller inte. Jag har ett oläst exemplar av hans Indiansommar står i bokhyllan som jag av någon outgrundlig anledning fick för mig att köpa på danska när jag var i Köpenhamn en gång för många år sedan. Tror inte jag tänker försöka ge mig på den, utan det blir nog till att leta upp den svenska översättningen på biblioteket, men det får vara nog med sorgsna kärlekshistorier ett tag. Ska gräva vidare ner i min läshög för sommaren och se vad som kommer fram...
Bilden härifrån
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!