Äntligen!

.. eller kanske inte.

Eftersom det är den stora dagen D idag när Horace himself tillkännager årets nobelpristagare i litteratur så bör man väl som bokbloggare inte vara sämre än att man åtminstone uppmärksammar händelsen. Tyvärr måste jag erkänna att jag aldrig hört talas om fransmannen Jean-Marie Gustave Le Clézio som fick priset. Jag skyller på mina ytterst bristfälliga kunskaper i franska som enbart innefattar ord som moi och att kunna räkna till tre (fast inte stava räkneorden) och självklart känner jag till några franska fotbollsspelare som Zidane, Thuram, målvakten Barthez, ja till och med Platini... Franska författare är det dock sämre med. Så något klokt inlägg om denne författare och hans betydelse för världslitteraturen kan jag tyvärr inte prestera. Det direktsända tillkännagivandet kl 13 passerade i stort sett med en axelryckning innan jag grävde vidare i högen av persiska-lettiska-ryska-somaliska-kurdiska-spanska-arabiska böcker som skulle snabbkatalogiseras.

bilden härifrån

Ett sista musikinlägg - sen får det vara nog!

Okej, syster har uttalat sig om coolheten/ocoolheten beträffande vad jag lyssnar på, och jag anser nog att hon inte ska kasta sten i glashus. Peter Jöback kan man nog kategorisera i ungefär samma fack som Brolle... För att verkligen outa vad jag går omkring och lyssnar på (och har gjort det senaste halvåret eftersom jag aldrig orkar byta filer i min mp3:a) avslöjar jag nu vad som finns i min mp3-spelare för tillfället: Brolle (Cornelislåtar), Chris Rea (någon Best-of-CD med alla bra låtar: I can hear your heartbeat, Josephine, Auberge), Annie Lennox, Duffy, (: Syrup & Honey + massa annat bra...) Patti Smith (Dream of Life). Lennox är bra bussmusik som man sover bra till och Chris Rea är bra för promenaden från bussen till jobbet. Duffy är bra jämt...

mera musik

Tror jag snart måste döpa om den här bloggen till "Lottas bok- och (dåliga)musikblogg", men för att försöka nå upp till min kära lillasysters hippa musiksmak inser jag att jag behöver lite råd och tips. Jag är verkligen helt lost på det här. I drygt två veckors tid har jag lyssnat på en så bra skiva i köket, men har (ointresserad som jag är) inte brytt mig särskilt mycket om att ta reda på vad det egentligen är, utan den har fått snurra på repeat gång på gång. Igår upplystes jag av min äkta hälft om att det tydligen är Neil Young jag nynnat på i takt med kastrull- och diskslamret. Så jag sätter genast upp honom på "gillar-listan" och hoppas vinna några pluspoäng på det. Vad ska jag lyssna på nu för att klättra några pinnhål till från botten? Eller det kanske är fruktansvärt ocoolt att lyssna på Neil Young också - även om det åtminstonte inte är på svenska...

oskyldig

Idag har jag gjort mig oskyldig på Örebro Stadsbibliotek. Min tickande skuld var uppe i 42 kr visade det sig. Hu, men ingen annan än mig själv att skylla på. Vi bibliotekarier är långt ifrån ofelbara när det kommer till påminnelseavgifter - i alla fall intalar jag mig själv att jag knappast är ensam om att vara slarvig med att lämna tillbaka mina lån. Nu börjar jag om från början igen. Tydligen hade jag en bok att hämta också. Trodde att jag betat av alla som jag stod i kö på. Den här boken har jag dock inget minne av att jag reserverat, men det måste jag uppenbarligen ha gjort.

Babel

Åh, vad jag gillar SVT:s litteraturprogram Babel! Kvällens program visade inslag med bland andra Siri Hustvedt (som jag fortfarande inte läst fast jag tänkt göra länge) med sin nya roman The Sorrows of an American och häftiga Anette Kullenberg (som man aldrig blir riktigt klok på om hon är ständigt berusad eller helt enkelt bara är som hon är...)med en ny bok om journalisten Marianne Höök med det långa namnet: Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet. Det bästa av allt är att man kan titta här om man missade det eller vill titta igen.

Janssons fåglar

Jag spelade in det första avsnittet av Anna Jansson-deckaren Främmande fågel som sänds just nu på Tv4. Tyvärr missade jag det andra och känner inte direkt för att hoppa på det tredje, trots att de snuttar jag sett av filmatiseringen tycks välfilmade och väl verkar leva upp till Janssons spännande thriller. Eva Röse i rollen som Maria Wern känns som ett lyckat val, även om Maria Wern i mitt huvud när jag läst böckerna varit liten, mörk och knubbig. Min gästrecension av Främmande fågel på dagensbok.com kan man läsa här.

Bilden lånad från Tv4

ingen munter kille...

Pär Lagerkvist har varit en av mina favoritlyriker ända sedan gymnasietiden. Hans lyrik är ju knappast något man skuttar och hoppar av glädje och upprymdhet när man läser, och nu när jag läser om hans Aftonland som jag köpte på mässan så slås jag av att de flesta dikterna passar utmärkt i dödsannonser (Inte så konstigt eftersom det var hans sista diktsamling, som kom ut 1953) Kanske makabert att tycka att det är vackra dikter, men det är de! Lagerkvist är väldigt existensialistisk och det är väl därför man faller för det som tonåring. Hans Det är vackrast när det skymmer är den enda dikt som jag någonsin lärt mig utantill, inte av någon speciell anledning vad jag minns, utan mest bara för att den är så fin:

Den låter kanske otroligt dyster, men det tycker jag inte den är, snarare hoppfull.

Det är vackrast när det skymmer

all den kärlek himlen rymmer

ligger samlad i ett dunkelt ljus

över jorden

över markens hus

Allt är ömhet, allt är smekt av händer

Herren själv utplånar fjärran stränder

Allt är nära, allt är långtifrån

Allt är givet

människan som lån

Allt är mitt, och allt skall tagas från mig.

Inom kort skall allting tagas från mig.

Träden, molnen, marken där jag går.

Jag skall vandra - ensam utan spår.